Tack

Sitter och går igenom gamla bilder från några år tillbaka.

Tiden. Jag saknar tiden som man hade då. På något vis så var man fortfarande kvar i "ungdomen" då. Inte för att jag är gammal nu, men utsikterna framöver kommer att vara helt annorlunda motför hur det var då.

Tacksam. På vägen så har man träffat en massa underbara människor. En del finns kvar medans andra har försvunnit. Kan ibland få panik över att jag måste hålla kontakten med de som var. Jag vill, men man räcker inte alltid till för alla. Så man får göra sina val.

Nu. How everything have turned out. Är nöjd med min tillvaro nu och skulle inte vilja byta ut den för nånting. Alla har sina up and downs, såklart. Jag har en underbar familj, syskon som har välskapta och vackra barn, jag har världens bästa pojkvän och underbara kompisar. Tyvärr så blir det ju så att vännerna kommer man ifrån, alla flyttar på sina håll av olika anledningar. Plugg och jobb t.ex.

För två-tre år sedan umgicks jag dagligen med Gustav & Lars. Hur långt bort ni än kommer, så är ni kvar. Vill aldrig förlora Er! Tror jag har växt mycket som person av den tiden med er. Ta år Er, för ni betyder!

Framtiden. Jag ska gå klart skolan här först, men det är inte långt kvar! Så till sommaren flyttar jag nog hem till trakterna igen. Både jag & Krister vill hitta någonting tillsammans, men det beror mycket på hur det blir med jobb och så med. Att bli sambos är väl tanken. :) Kors i taket för att vara jag! Brukar jämt ha haft en tendens att få kalla fötter och pysa istället. Men det vill jag verkligen inte nu. Har jag hittat rätt? Ja, jag tror det. :)

Hur bra liv jag har, det har jag för att jag har just mina vänner, min familj & min pojkvän. Jag är lyckligt lottad och jag trivs.

Tack för tiden och kärleken ni ger mig.