om du fanns

Jag undrar.. Om jag hade låtit dig in i mitt liv från början, hade du funnits här med mig nu?
Jag tvekade, men du var fortfarande en av de allra bästa människorna jag träffat. Villa inte släppa dig ifrån mig även om det inte var du och jag då.

Sen hörde du av dig igen, för ett år sedan nu. Du ville ses igen. Jag minns hur det värmde mig, tanken att få träffa dig igen, efter en sån lång tid. Vi skulle på konsert tillsammans, mötas i Falun, där D-A-D skulle spela. Musiken, en del av det vi hade gemensamt. Men det blev aldrig så.. Något annat hände där ett par veckor innan de skulle spela.. Det blev tyst från dig, jag förstod inte varför. Det var så olikt dig. Men jag fick veta.. På den mest osannolika vägen man kan tänka sig..
Man förstår inte vad man har förrän man förlorat det. Men jag minns mycket med dig, inte allt. Man blir påmind, igår fann jag ett gammat mejl från dig. Det är tur att små saker händer, som verkar så små då men som kan ge så mycket vart efter tiden går. Skulle aldrig tro att det mejlet som jag fick av dig då, skulle få mig att fälla en tår nu. 3 år senare.

Du finns med mig än, jag vill att du ska veta det. Jag tror på att vi ses igen.

Du var en härlig kille Stefan, du lyckades sätta ett spår hos mig som inte försvinner.